Hem Kontakt Våra Ideér Lediga Tjänster Avtal E-post Lagar


PRODUKTER/TJÄNSTER


Hemsidor
Våra Portaler
Försäljningsuppdrag
Affischer
Logotyper
Övrigt
 
 





Här finner Du några av de viktigaste lagarna vad gäller upprättande av avtal och köp mellan två parter, Avtalslagen och Köplagen. Marknadsföringslagen reglerar din marknadsföring.

AVTALSLAGEN
Avtalslagen innehåller bestämmelser om hur avtal uppkommer genom anbud och accept, både när det gäller muntliga och skriftliga avtal.
läs mer »

KÖPLAGEN
Reglerar köp mellan såväl näringsidkare som privatpersoner, vid försäljning av lös egendom.
läs mer »

MARKNADSFÖRINGSLAGEN
Marknadsföringslagen ställer krav på att marknadsföringen skall stämma överens med god marknadsföringssed.
läs mer »


 
  AVTALSLAGEN

Avtalslagen innehåller bestämmelser om hur avtal uppkommer genom anbud och accept, både när det gäller muntliga och skriftliga avtal.
Avtalslagen är till stor del dispositiv och kan, enkelt uttryckt, avtalas bort. Dessa bestämmelser gäller alltså endast då annat ej är avtalat mellan parterna. §2-9 som innehåller bestämmelser för accept och användande av uttryck som "utan förbindelse" är dock tvingande bestämmelser, dvs. de är bindande för den part som givit ett anbud.

Avtalslagen reglerar avtal mellan både fysiska och juridiska personer.

Ett avtal kan innefatta olika typer av bestämmelser:
  Tvingande lagregler, som inte kan avtalas bort.
  Individuella, tekniska bestämmelser.
  Allmänna bestämmelser, dvs. standardavtal som kan utgöra en del av det enskilda avtalet.
  Handelsbruk och sedvänja, dvs. vanligt sätt att gå till väga inom en viss bransch eller ett tillvägagångssätt som två parter brukar använda sig av.
  Köplagens regler som är dispositiva och kompletterar det enskilda avtalet.

Muntligt eller skriftligt?
Avtal, t.ex. köpeavtal och avtal om tjänster, kan vara både skriftliga och muntliga. Köp över disk är ett vanligt exempel på muntligt avtal som många av oss ingår flera gånger per dag.

För att ett muntligt avtal ska vara giltigt måste anbudet dock accepteras omedelbart. Om ett muntligt avtal avfärdas kan man inte begära att anbudet senare ska kvarstå.

En person som muntligt erbjuder dig att köpa en bil för 5.000 kronor är således inte bunden av sitt anbud om du inte accepterar hans erbjudande direkt. Han har full rätt att sälja bilen till någon annan en timme senare.

Vissa avtal måste vara skriftliga för att vara giltiga, t ex. köp av fast egendom, bostadsrätter och kollektivavtal.
Ett skriftligt avtal blir giltigt i och med att två parter skriver på och är att rekommendera för de flesta typer av avtal, då bevismöjligheten underlättas väsentligt vid en eventuell tvist.

Minimikrav för vad ett skriftligt avtal bör innehålla?
1. Avtalsparternas namn, organisationsnummer för juridisk person och gärna personnummer för fysisk person.

2. En beskrivning av vad avtalet innefattar, vad det handlar om. En mer detaljerad information minskar risken för missförstånd. Tala om vilken produkt avtalet avser, ange gärna produktens modellbeteckning och artikelnummer. Bifoga produktblad eller annat säljmaterial. Tjänster är oerhört viktiga att beskriva ingående då det ej finns någon bild att visa. Glöm inte bort att specificera eventuella tillkommande tjänster, även till produkter, som t ex installation, service etc.

3. Priset. Dela upp den totala kostnaden så att köparen tydligt ser vilka priser som avser de olik produkterna, tjänsterna osv. Specificera momsen.

4. En hänvisning till eventuellt bifogade standardvillkor.

I de fall standardvillkor/allmänna villkor ej förekommer är det bra att avtala om:

Leveransvillkor.
Hur och när varan skall levereras, samt vem som har risken för varan under leveransen. Många företag använder sig av standardkoder, Inco terms, som talar om vilken typ av leverans som avses och om det är säljaren eller köparen som ska betala leveransen samt vem som har risken för varan.

Vad som gäller vid försening av leverans. Om ingenting avtalats gäller Köplagens regler.

Betalningsvillkor.
Lagen reglerar när kunden senast måste betala och hur. Om ingen senaste tid för betalning anges säger Avtalslagen att köparen ska betala när säljaren kräver det.

Lagen reglerar även vad som gäller vid dröjsmål av betalning, om dröjsmålsränta ska debiteras. Om ingen dröjsmålsränta avtalats säger Räntelagen att en dröjsmålsränta med gällande diskonto + 8%, börjar löpa 30 dagar efter fakturans datum.

Avtalets giltighetstid.
Eventuella garantier
Avgifter som inte kan tas ut om de ej är avtalade:
  Expeditionsavgift
  Faktureringsavgift
  Aviseringsavgift
  Påminnelseavgift, får dock vara högst 45 kronor

Inkassokostnad regleras av Inkassolagen.
  Hur en eventuell framtida tvist bör lösas (allmän domstol eller skiljedomstol).
  Ort
  Datum
  Underskrift av båda parter.

Vem får ingå avtal som juridisk person?
En viktig förutsättning för att skriftliga avtal ska bli giltiga är att de undertecknas av behöriga företrädare. En verkställande direktör i ett aktiebolag kan alltid träffa bindande avtal som rör bolagets löpande förvaltning, även om han inte är ensam firmatecknare. Andra kan erhålla firmateckningsrätten genom registreringsbevis eller fullmakt. En fullmakt kan vara muntlig eller skriftlig.

Det finns dock vissa skillnader mellan dem, varför vissa fullmakter måste vara skriftliga för att bli giltiga t.ex. fastighetsköp.

En fullmakt som utfärdas av en juridisk person måste vara utfärdad av firmatecknare. Reglerna om fullmakt finner du i Avtalslagens andra kapitel.

En säkerhet för den som ingår ett skriftligt avtal med en juridisk person är att begära ett aktuellt registreringsbevis som talar om vilka personer som har firmateckningsrätt. Registreringsbeviset kan du få från PRV (Patent och registreringsverket).

Legal accept frist
Ett anbud är bindande för säljaren under en den tid som anges i anbudet, om det är riktat till en viss person eller grupp.

Om ingen tidsfrist för anbudets giltighet avtalats har mottagaren av offerten en sk. legal acceptfrist. Anbudet är då bindande för säljaren under denna tidsfrist.

Fristen innebär tiden för befordran från säljare till kund, skälig betänketid och tid för befordran från kund tillbaka till säljare. Den legala acceptfristen är alltså den tid kunden har tillgodo med att svara innan svaret anses inkomma för sent. Självklart varierar denna frist beroende på hur anbudet meddelas mottagaren.

Vad som anses vara skälig betänketid varierar även beroende på typ av vara och situationen i övrigt. Skickar du en offert per brev tar det vanligtvis ett dygn för brevet att nå mottagaren och ytterligare ett dygn för att skickas tillbaka till säljaren. Därutöver har mottagaren en skälig betänketid för att sätta sig in i offerten och kanske skaffa sig en prisbild för den aktuella branschen.

Återtagande av anbud
Om säljaren t ex upptäcker ett fel i en offert, när den redan är skickad, kan han återta anbudet genom att meddela kunden detta senast innan eller samtidigt som kunden mottager offerten.

För sent inkommen accept på ett anbud
Om kunden antar ett anbud efter anbudets utsatta giltighetstid, eller senare än vad som anses vara en legal accept frist, ses svaret som ett nytt anbud.

Detta innebär att förhållandet anbudsgivare och anbudstagare blir omvänt - kunden blir anbudsgivare och säljaren anbudstagare. Om mottagaren av anbudet, som nu ses som avsändaren till detsamma, har gjort några ändringar i avtalet är det dessa villkor som gäller.

Det är således mycket viktigt att i denna situation kontrollera att avtalet och eventuella allmänna villkor är desamma och att eventuella hänvisningar till bifogade dokument fortfarande finns med.

Vid en sen accept är det därför att rekommendera att inte bara acceptera den sena accepten utan att upprepa offertens villkor i ett nytt anbud.

Oren accept
Om kunden accepterar anbudet, men med en förändring eller ett tillägg, ses det som ett avslag förenat med nytt anbud.

Återigen blir förhållandet omvänt, kunden blir avsändare till anbudet som nu innehåller ett nytt eller förändrat villkor.
Därför är det även för denna situation att rekommendera att inte bara acceptera den orena accepten utan att upprepa offertens villkor i ett nytt anbud.

Avtal genom passivitet
Avtal genom passivitet uppstår vid en oren accept, då ändringen är marginell. Med marginell menas att mottagaren av offerten anser sig ha accepterat offerten som den är och anbudsgivaren inser, eller borde ha insett, detta.

Om anbudsgivaren, säljaren, upptäcker en marginell förändring och förstår att avsändaren inte ser detta som en förändring, är det upp till säljaren att, utan oskäligt uppehåll, meddela kunden att avtalet är ogiltigt.

Om säljaren inte gör detta anses han ha antagit anbudet och blir bunden till avtalet.

Avtal genom passivitet kan även uppstå då anbud innehåller ett erbjudande med tillägget "utan förbindelse" eller "utan obligo". Tillägget innebär att anbudet ses som en uppfordran till mottagaren att ge ett anbud med motsvarande innehåll.

Får man efter en sådan uppfordran tillbaka ett anbud, måste mottagaren utan oskäligt uppehåll, ge anbudsgivaren ett svar - annars anses han ha antagit anbudet. Mottagaren blir då bunden till avtalet genom passivitet.

Standardavtal
Ett standardavtal är ett kontraktsformulär med en mängd färdigtryckta klausuler. Avtalen upprättas normalt av den part (kontrahent) som erbjuder en vara eller tjänst och kallas ofta "allmänna villkor", "allmänna försäljningsvillkor" eller liknande.

Att använda sig av ett standardavtal innebär en rationalisering av avtalsförfarandet som, om avtalen är väl genomtänkta, kan förebygga framtida tvister.

Men dessa formulär kan också skapa en viss obalans. För de som berörs av standardavtal finns sällan möjlighet att göra ändringar i avtalet. Den enskilde motparten måste oftast acceptera alla i förväg upprättade villkor, eller avstå helt! Ett sådant avtal kallas adhesionskontrakt, ett avtal som man sluter sig till.

Detta förhållande motiverar en viss försiktighet från domstolarnas sida vid tolkning och tillämpning av standardavtal. I viss utsträckning fordrar rättspraxis att ett tyngande villkor i standardavtal bör påpekas direkt före avtalsslutet.

Följderna av otydlighet i avtalet går i första hand ut över den som tillhandahåller detsamma. Principen kallas oklarhetsregeln. Det är alltså viktigt att vara tydlig mot motparten vid användande av standardvillkor.

Detta innebär att det är viktigt för säljaren att vara tydlig, speciellt vid muntliga avtal. Säljaren måste förklara för köparen att ett affärsavslut har skett, att ett avtal har ingåtts och att, i de fall standardvillkor tillämpas, upplysa kunden om att allmänna villkor för avtalsområdet finns.

Hur blir standardavtalet en del av det individuella avtalet?

För att ett standardvillkor ska anses ingå i det enskilda avtalet gäller huvudregeln att standardavtal måste bringas till motpartens kännedom muntligen eller skriftligen före avtalsslutet. De standardiserade villkoren måste införlivas i avtalet för att gälla.

Detta sker i regel utan problem när både standardvillkor och individuellt avtalade villkor återfinns sammanförda i samma dokument. Står standardvillkoren på baksidan eller liknande krävs en tydlig hänvisning i det enskilda avtalet.

Standardavtalet blir giltigt om:
  Dokumentet bifogas i samband med övrig dokumentation.
  Hänvisning sker på papper eller annat tryck, referensklausul.
  Har använts av samma parter i tidigare avtal, partsbruk/handelsbruk.
  Avtalsformen används genomgående i en viss bransch, sk. agreed document.

Branschföreningar kan tala om vilka standardavtal som tillämpas inom branschen. Information om aktuell braschförening kan du få hos Svenska Arbetsgivareföreningen.

Avtal skall hållas - Pacta sunt servanda
En huvudregel i Avtalslagen är att ett ingått avtal ska hållas. Har man träffat en överenskommelse innebär att det inte går att dra sig ur avtalet i efterhand utan att drabbas av någon form av sanktion.

Det kan handla om ändrade ekonomiska villkor, skadestånd eller hävning av överenskommelsen.

Rättshandlingars ogiltighet
I vissa fall gör lagen ett undantag från Avtalslagens viktigaste huvudregel, om att avtal ska hållas. I några fall anses avtalet vara ogiltigt:

  Om personen blivit tvingad eller hotad att skriva under avtalet. Om tredje man eventuellt varit inblandad i avtalets ingående ska den hotade omedelbart meddela att avtalet ingåtts på ett otillbörligt sätt.

  I de fall då svek föreligger. Med svek menas att personen blivit lurad, t ex då säljaren innehållit information som var av betydelse för rättshandlingen.

  Vid ocker. I de fall då det är uppenbart att någon drar nytta av annans trångmål.
Ett exempel är att vid en drunkningsolycka erbjuda en livboj till en drunknande person för 500 kronor.
Ocker kan också föreligga då förmånen av att ingå avtalet står i uppenbart missförhållande till vederlaget.

  Felaktig viljeförklaring, en felskrivning i t ex en offert. Säljaren har skrivit 2 500 istället för 25 000. Om köparen insett eller borde ha insett att detta var en felskrivning, anses avtalet ogiltigt.
Det är dock upp till offertskrivaren att bevisa detta.

  Det finns även en generalklausul (§36) för vad som anses som ett oskäligt avtalsvillkor. Men denna klausul används mycket restriktivt. Huvudregeln om att avtal skall hållas får inte glömmas bort. Klausulen är därför formulerad så att domstolen har mycket stort utrymme för fritolkningar av denna generalklausul.

§36 innebär att ett villkor som är oskäligt får jämkas, ändras eller ignoreras om det är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare förhållanden och omständigheterna i övrigt.

Klausulen har använts vid förfalloklausuler som t ex "amorterar du för sent tas hela lånet tillbaka och vi har rätt att ta dina ägodelar". Eller vitesklausuler som innebär att en person blir tvungen att betala högt vite om någonting som avtalats inte hålls. Klausulen har även använts vid friskrivningsklausuler där säljaren friskriver sig allt ansvar.

Avtalslagen »
Köplagen »
Marknadsföringslagen »
upp ^


 
  KÖPLAGEN

När man handlar av och säljer till näringsidkare gäller helt andra regler än när man säljer till konsument. Köplagen är i stor utsträckning dispositiv, gäller endast då annat ej är avtalat parterna emellan.

Köplagen och Avtalslagen är de två viktigaste lagarna som reglerar avtal mellan två företag. Lagarna gäller endast för köp i Sverige. Köp i andra länder regleras normalt av Lagen om internationella köp.

För att säkerställa att köpet genomgås under önskade villkor, används standardavtal i stor utsträckning, då både Köplagen och Avtalslagen till stor del är dispositiva.

När gäller Köplagen?
Lagen gäller när: Näringsidkare köper, säljer eller byter lös egendom till annan näringsidkare. Privatperson köper eller säljer lös egendom till annan privatperson. Privatperson säljer lös egendom till näringsidkare.

Då näringsidkare säljer till privatperson regleras köpet av Konsumentköplagen. Konsumentköplagen är en tvingande lag och ger konsumenten ett större skydd.

Förutom dessa köp av lös egendom gäller Köplagen även köp av tillverkning av varor på beställning - men endast i de fall då köparen själv tillhandahåller den största delen av materialet, i annat fall är det Konsumenttjänstelagen som reglerar köpet. Samma sak gäller för tjänster, där tjänsten utgör mindre än hälften av säljarens förpliktelse, t.ex. vid försäljning av en maskin samt installation. Ett annat undantag är köp av byggnad och upplåtelse av tomträtt.

Lös egendom
Köpobjektet enligt Köplagen är lös egendom. För att lättare förstå vad som är lös egendom är det bra att först beskriva vad somär fast egendom.

Fast egendom är jord. Jorden i sin tur är indelad i fastigheter. Med fastigheter menas "särskilda, juridiskt avdelade områden av jordytan med tillhörande utrymme ovan och under markytan".

Alla andra självständiga saker hör till lös egendom. Byggnad på annans grund och begränsade rättigheter till annans hus och jord är exempel på lös egendom. Den exakta beskrivningen av vad som menas med lös- respektive fast egendom finns att läsa i JB (Jordabalken) kapitel 1 och 2.

Köplagens uppdelning
En huvudindelning av köplagen kan se ut så här:
  När är varan avämnad?
  Vem har risken för varan och vad innebär det?
  När ska köparen betala?
  Vad händer om köparen betalar för sent?
  Vad händer om säljaren leverarar för sent?
  Fel på varan?
  Påföljder vid felaktig vara?

Nedan följer en kort sammanfattning av svaren på ovanstående frågor. Glöm inte bort att nedanstående bestämmelser endast gäller då parterna ej kommit överrens om annat i avtalet.

Varans avlämnande
När anses varan vara överlämnad? Frågan är viktig då den påverkar vem som har risken för varan, dvs. vem som är skyldig att ersätta varan om den förstörs, kommer bort eller inte är kontraktsenlig. Tidpunkten påverkar även avgörandet om varan kan anses som felaktig eller inte.

Ett köp är ett hämtningsköp, om ej annat avtalats. Transport ingår alltså normalt inte i köpet, utan köparen ska hämta varan hos säljaren.

Beroende på hur köpet går till gäller olika bestämmelser för när varan anses vara överlämnad:
  Om köpet är ett transportköp inom samma ort så sker avlämnandet då varan överlämnas till köparen.
Säljaren har risken för varan under transporten.

  För transportköp mellan olika orter sker avlämandet när varan överlämnas till transportören.
Köparen har alltså risken för varan under transporten.

  Om säljaren själv transporterar varan sker överlämnandet vid överlämnande till köpare.
Säljaren har risken för varan under transporten.

Vid hämtningsköp och om säljaren ska bestämma tidpunkten för avlämnandet skall säljaren underrätta köparen, i god tid, om när varan finns tillgänglig för avhämtning.

Det är nämligen så att om avlämnandet fördröjs och denna fördröjning beror på köparen, går risken för varan över på köparen innan avlämnandet ägt rum.

Avhängighetsprincipen
Ingen av parterna är skyldig att prestera någonting innan en motprestation gjorts. Det innebär t ex att förskottsbetalning och förskottsleverans måste vara avtalade.

Äganderättsförbehåll

Då varan kommit i köparens besittning får säljaren endast ta tillbaka varan, om han i avtalet förbehållit sig sådan rätt, sk. äganderättsförbehåll/ återtagandeförbehåll. Äganderättsförbehållet är en säkerhet för säljaren att få leveransen av varan betald och måste avtalas innan varan levereras.
Exempel: Vara X tillkommer köparen, Företaget AB, först då fullständig betalning inkommit till Sälj AB.

För vissa köp kan inte äganderättsförbehåll göras. Det gäller köp av:
  produkt som ska säljas vidare
  produkt som ska bearbetas på något vis.
  produkt som ska inmonteras.
  produkt som ska sammanblandas.
  fartygstillbehör.
  fastighetstillbehör.

Stoppningsrätt - hålla inne med varan
Stoppningsrätt är en garanti för parterna för att få en motprestation utförd. Rätten innebär att part har rätt att hålla inne med varan till dess att betalningen har skett respektive att hålla inne med betalning, till dess att varan är överlämnad.

Stoppningsrätten får utövas då ett avtalsbrott befaras, dvs. någon part misstänker försening av leverans eller försening av betalning.

Ett äganderättsförbehåll måste ha gjorts för att kunna ta tillbaka/hålla inne med varan om varan redan är överlämnad.

Avbeställning av vara/tjänst
Avtal skall hållas - Pacta sunt servanda - är en huvudregel.

Det finns undantag även från denna regel. T ex en vara som är specialtillverkad eller köpt långt bort ifrån kan avbeställas. Köparen får dock ersätta säljaren med summan för säljarens nedlagda kostnader plus planerad vinst.

Det är köparen som har bevisbördan för inbesparade kostnader.

Betalning av vara.
Betalning ska ske hos säljaren och, om inte annat avtalats, köparen ska betala när säljaren kräver det, det är dock avhängighetsprincipen gäller.

Köparen är dock inte skyldig att betala innan han haft tillfälle att undersöka varan. Denna undersökningsrätt gäller inte om avtalet innehåller leveransvillkor eller betal-ningsvillkor som inte är förenligt med undersökningsrätt.

Om ett pris ej avtalats ska köparen betala vad som är skäligt.

Vid bedömning av vad som är ett skäligt pris ska hänsyn tas till:
  varans art och beskaffenhet.
  marknadspriset vid tiden för köpet.
  övriga omständigheter.

Det är säljaren som har bevisbördan för att ett bestämt pris inte har avtalats.

Om köparen får en faktura är han bunden av den, om han inte, inom skälig tid, meddelar säljaren att han inte godtar priset. Om ett lägre belopp än det som anges på fakturan är avtalat, gäller det lägre beloppet.

Vad händer om köparen inte betalar i tid?
Om köparen inte betalar i tid, eller försummar sin medverkan på annat sätt och detta inte beror på säljaren, har säljaren möjlighet att reagera på följande sätt:
  Kräva betalning.
  Häva köpet.
  Kräva skadestånd.
  Hålla inne med varan.
  Kräva ränta.
  Alla påföljder kan dock inte krävas samtidigt.

Kräva betalning:
Om köparen är sen med betalning får säljaren hålla fast vid köpet och kräva betalning.

Om säljaren dock väntat orimligt länge med att framställa sitt krav, kan han inte längre kräva betalning.

Hävning av köp:
Säljaren får häva köpet om dröjsmålet är ett väsentligt kontraktsbrott.
Vid bedömning av väsentligt dröjsmål ska hänsyn bl.a. tas till:
  Typ av köp.
  Tiden.
Om dröjsmålet gäller hela betalningen eller endast en del av beställningen.

Orsaken till dröjsmålet påverkar inte bedömningen om kontraktsbrottet är väsentligt eller ej. T ex om köparen är sjuk eller på semester osv.

Säljaren kan ge köparen en förlängd tid för betalning. Tilläggstiden måste ge köparen en reell möjlighet att betala. Om köparen fortfarande inte betalat inom överenskommen tilläggstid får säljaren häva köpet utan att väsentligt kontraktsbrott föreligger.

Om varan kommit i köparens besittning får säljaren häva köpet endast om han gjort förbehåll om detta, se äganderättsförbehåll, eller om köparen avvisar varan.

Skadestånd:
När köparen inte betalar i tid har säljaren rätt att kräva skadestånd, oavsett övriga påföljder.

Skadeståndet omfattar både direkt och indirekt förlust.

Direkt förlust innebär direkta kostnader som t ex. lagerhållningskostnader, telefon, porto mm.

Med indirekta förluster menas t ex. utebliven vinst och andra svårförutsebara utgifter.

För att köparen ska slippa undan skadeståndsansvar måste han kunna påvisa:
  att ett kvalificerat betalningshinder förelåg.
  att han inte skäligen kunnat räkna med detta betalningshinder när köpet ingicks.
  att han inte skäligen kunnat undvikit eller övervunnit dess följder.

Om dröjsmålet, eller säljarens förlust, beror på försummelse från köpares sida blir köparen dock skadestånds-skyldig ändå, trots att ovanstående rekvisit är uppfyllda.

Ränta
Säljaren har rätt att kräva den dröjsmålsränta som avtalats i överenskommelsen.

Om ingenting avtalats gäller Räntelagens bestämmelser, vilket innebär att säljaren har rätt att kräva dröjsmåls-ränta om fakturan ej betalats inom 30 dagar efter fakturadatum. Dröjsmålsräntan är gällande diskonto + 8%.

Vad händer om säljaren inte levererar i tid? (§23-29)
Om säljaren inte levererar i tid kan köparen agera på följande sätt:
  Kräva leverans
  Häva köpet
  Begära skadestånd
  Hålla inne med betalningen

Kräva leverans
Köparen har rätt att kräva leverans av varan om ej force mejeure föreligger, dvs. säljaren kan omöjligt leverera.

Häva köpet
Köparen får endast häva köpet om väsentligt dröjsmål föreligger och säljaren förstått eller borde ha förstått detta. Det är därför alltid viktigt att tydligt informera säljaren om att tiden för leveransen är viktig.

Om köparen givit säljaren en tilläggstid och säljaren inom den tiden fortfarande ej levererat varan, får köpet hävas utan att dröjsmålet är av väsentlig betydelse.

Skadestånd
För att säljaren ska bli fri från skadeståndsansvar måste han uppfylla ett kontrollansvar.

Fyra rekvisit som måste uppfyllas:
  Ett hinder för leverans föreligger.
  Hindret ligger utanför säljarens kontroll.
  Hindret kunde inte förutses av säljaren vid avtalets ingående.
  Följderna av hindret kunde inte undvikas eller övervinnas.

Det är säljaren som har bevisbördan för kontrollansvaret.

Om säljaren kunde ha påverkat förseningen på något sätt, är köparen berättigad till skadestånd för direkta förluster.

Med direkta förluster menas t ex. kostnader för telefon, porto, resor, täckningsköp, köp av annan vara för att täcka behovet under tiden som motsvarar förseningen, regresskrav, ersättning för kostnader som köparen haft gentemot sina kunder, p.g.a. den sena leveransen, mm.

Om orsaken till förseningen låg utanför säljarens kontroll har köparen ingen rätt till skadestånd.

Om förseningen beror på försummelse från säljarens sida har köparen rätt till både direkta och indirekta kostnader.

Exempel på indirekta kostnader är utebliven vinst, minskning/bortfall av produktion och andra svårförutsebara förluster, med försummelse menas alltifrån olyckshändelse till grov vårdslöshet och uppsåtlig skadehandling.

Om säljaren hindras att fullgöra köpet i tid är han skyldig att meddela köparen detta, så han får möjlighet att hitta en nya leverantör. Om säljaren inte meddelar köparen inom skälig tid, har köparen rätt till ersättning - även om hindret låg utanför säljarens kontrollansvar. Köparen har då rätt till ersättning för den skada som kunde undvikits om han fått meddelandet i tid.

Säljarens skadeståndsskyldighet lindras inte genom att en utomstående, tredje man, anlitas för att fullgöra avtalet. I dessa fall ska kontrollansvaret vara uppfyllt av både säljaren och tredje man.

Vad gäller om det är fel på varan?
En vara anses vara felaktig om den:
  avviker från vad som överenskommits i avtalet.
inte är duglig för normal och särskild användning.
  avviker från Marknadsföringslagen. Det innebär bl.a. att varan anses vara felaktig om säljaren lämnat uppgifter som inte stämmer överens med varan, undanhållit information om varans egenskaper, som köparen med fog kunnat räkna med att bli upplyst om, eller om varan var i väsentligt sämre skick än vad köparen, med hänsyn till priset, kunnat förutse.
  inte stämmer överrens med tidigare visat prov eller modell.

"Befintligt skick"
En vara som sålts i "i befintligt skick" kan ändå vara felaktig om:
  Säljaren före köpet lämnat uppgifter som ej stämmer in på varan.
  Undanhållit information om varans egenskaper som köparen med fog kunnat räkna med att bli upplyst om.
  Varan är i väsentligt sämre skick än vad köparen med hänsyn till pris och övriga omständigheter kunnat förutsätta.

Köparens undersökningsplikt
Köparen ska undersöka varan efter överlämnandet i enlighet med god affärssed, så snart omständigheterna medger det.

Reklamation
Köparen ska reklamera varan inom skälig tid från det att han upptäckt felet eller borde ha upptäckt felet.
Det finns dock en max gräns på två år, om ingenting annat följer av garanti.

Bedömning av vad som anses vara skälig tid är strängare för näringsidkare än för privatperson.
Vid bedömningen ska hänsyn även tas till vilken typ av vara köpet omfattar.

Det är säljaren som ska bevisa att felet inte fanns vid leveransen, överlämnandet av varan. Samtidigt säger Köplagen att köparen har bevisbördan för att bevisa att felet fanns vid leveransen, för att säljaren ska bli ansvarig.

Garanti
Garanti är ett frivilligt åtagande. Säljaren är inte tvingad att ge någon garanti. Vill säljaren ge någon form av garanti är det han som får sätta upp vilka villkor som ska gälla för garantins giltighet. De villkor som ställs får dock inte vara oskäliga.

Påföljder vid fel
Om kunden upptäcker att varan är felaktig på något har han rätt till:
  Avhjälpande av felet
  Omleverans
  Prisavdrag
  Hävning av köpet
  Skadestånd
  Detentionsrätt

Säljaren har rätt att på egen bekostnad avhjälpa felet eller leverera en ny vara om han omedelbart erbjuder sig att göra detta då köparen reklamerar varan. Om felet är av väsentlig betydelse för köparen har han även rätt till omleverans.

Om felet inte kan avhjälpas kan kunden begära prisavdrag, eller om felet är av väsentlig betydelse, häva köpet.

Utöver detta har köparen rätt till att reklamera varan och få skadestånd. Detentionsrätt innebär att köparen har rätt att hålla inne med en så stor del av betalningen som krävs för att säkerställa att felet blir tillrättalagt. Det gäller dock att vara försiktig.

Om köparen håller inne med en för stor del av betalningen finns risken att han anklagas för dröjsmål av betalning.

För skadestånd vid fel gäller samma regler gäller som för skadestånd vid dröjsmål.

Avtalslagen »
Köplagen »
Marknadsföringslagen »
upp ^


 
  MARKNADSFÖRINGSLAGEN

1996 fick Sverige en ny Marknadsföringslag.
Denna är anpassad till EU´s regler.

Marknadsföringslagen ställer krav på att marknadsföringen skall stämma överens med god marknadsföringssed.
Lagen innehåller ett antal preciserade bestämmelser om otillåtna marknadsföringsåtgärder.
Deras samlingsnamn är "förbudskatalogen".

Om förbudskatalogens bestämmelser inte följs kan ett företag tvingas att betala en kännbar marknadsstörningsavgift som är lägst 5000 kr och högst 5 000 000 kr, dock inte mer än 10% av näringsidkarens omsättning.

Civilprocessliga regler för kostnadsfördelning
En stor skillnad jämfört med gamla MfL är att den part som vinner målet får alla sina kostnader ersatta av förloraren. I vissa fall kan dock rätten besluta att var part får stå för sina egna kostnader.
Denna regel gäller även när KO är motpart.

Lagens syfte
Marknadsföringslagen ska se till att otillbörlig marknadsföring sker samt främja både konsumenters och näringslivets intressen i samband med marknadsföring av produkter.

Med marknadsföring menas reklam och andra åtgärder i näringslivet som är ägnade att öka avsättningen av och tillgången till produkter.

Med produkter menas varor, tjänster, fast egendom, arbetstillfällen och andra nyttigheter.

Vem ska lagen skydda?
Lagen gäller när näringsidkare marknadsför eller själv efterfrågar produkter i sin näringsverksamhet.

Lagen skall främst skydda konsumenten. Både företag, juridiska personer, och privatpersoner.

En sammanfattning av förbudskatalogen
Nedan följer en sammanfattning av förbudskatalogen och en förklaring om vilka regler som måste följas. Efter varje avsnitt anges i vilken paragraf du kan hitta den exakta lagtexten i marknadsföringslagen (MfL).

Var alltid tydlig i din marknadsföring
All marknadsföring måste utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det är fråga om marknadsföring och inte till exempel redaktionell text. Det ska också tydligt framgå vem som svarar för marknadsföringen, §5.

Vilseledande reklam eller förpackningar får inte förekomma.
Detta gäller både vid marknadsföring av sin egen eller någon annans produkt/tjänst. Bestämmelserna gäller särskilt framställningar om produktens:
  egenskaper · art, mängd eller kvalitet
  ursprung · användning och påverkan på hälsa eller miljö
  pris och betalningsvillkor
  näringsidkarens egna eller andras kvalifikationer · t ex ställning på marknaden, kännetecken och andra rättigheter
  belöningar och utmärkelser som tilldelats näringsidkaren

Självklart är inte den här exemplifieringen uttömmande, utan det finns andra exempel av marknadsföring som klart och påtagligt kan anses som vilseledande. Påföljden kan bli förbud och i uppenbara fall utdöms också marknadsstörningsavgift, §6.

När det gäller produktens förpackning får den inte heller vara missvisande varken i storlek, form eller mängd, §7.

Förhinda plagiering
Att använda efterbildningar som lätt kan förväxlas med någon annan näringsidkares kända och särpräglade produkter har blivit tydligare straffbart, detta gäller dock inte efterbildningar vilkas utformning huvudsakligen tjänar till att göra produkten funktionell.

En överträdelse av den här bestämmelsen kan komma att bedömas såväl enligt varumärkeslagen, förväxligsbar varuutstyrsel/förpackning, som marknadsföringslagen.

Detta kan leda till att ett och samma ärende kan få olika bedömning i olika eller t om samma rättsinstans, vilket i sin tur innebär att påföljderna kan bli olika.

Påföljden kan antingen bli utplånande av marknadsföringen, marknadsstöriningsavgift, skadestånd och utdömande av vite eller förbud vid vite mot viss marknadsföring.

Verklig täckning måste finnas bakom suggestiva ord som utförsäljning och realisation.
Det finns några begrepp som inte får användas hur som helst i marknadsföringen.

Uttryck som "slutförsäljning" och "upphör", eller annat ord med liknande innebörd, får bara användas om det är fråga om:
  en slutförsäljning av hela varulager eller en klart avgränsad del av det
  försäljningen sker under en begränsad tid
  priserna är väsentligt lägre än normala priser för motsvarande produkter.

Ordet realisation, eller annat ord med motsvarande innebörd, får bara användas om:
  försäljningen avser produkter som ingår i ordinarie sortiment
  försäljningen sker under en begränsad tid
  priserna är väsentligt lägre än näringsidkarens normala priser för motsvarande produkter.

Ett annat begrepp som man inte får använda hur som helst är ordet konkurs. Det får bara användas i marknadsföringen om produkterna bjuds ut av konkursboet eller för dess räkning, §9,§10,§11.

Obeställda produkter
Man får inte leverera produkter till någon, eller tillställa någon fakturor, inbetalningsavier eller liknande meddelanden avseende produkter, som inte uttryckligen beställts och därmed vilseleda mottagaren om dennes betalningsskyldighet, sk. passiv avtalsbindning.
§12, ändrad SFS 1995:450.

Förhindra förvirring av kunden med otydliga förmånserbjudanden
Vid erbjudanden om ytterligare produkter utan ersättning, eller till ett särskilt lågt pris, måste tydlig information lämnas om villkoren för att utnyttja erbjudandet, erbjudandets beskaffenhet, värde och de tidsgränser och andra begränsningar som gäller för erbjudandet.

I fråga om kombinerade förmånserbjudanden anses problemet inte vara själva utformningen av erbjudandet utan sättet de presenteras på.

Rätt presenterat och med tydlig information bör erbjudandet kunna ge en presumtiv köpare möjligheten att själv bedöma dess förmånlighet och på så sätt kunna göra ett rationellt köpval, §13.

Sanktioner
  Ett föreläggande, informations- eller förbudsföreläggande, ska förenas med vite.
  Om inte förbudskatalogen följs kan en marknadsstörningsavgift åläggas på upp till 5 miljoner kronor, minst 5000 kronor och inte mer än 10 % av omsättningen.

Förbuds och informationsförelägganden
Basen för sanktionssystemet består i förbud och ålägganden.
En näringsidkare som inte följer Marknadsföringslagen ska kunna åläggas förbud eller vitesåläggande.

Enligt Marknadsförningslagen har konsumentombudsmannen (KO) rätt, när det gäller fall som inte är av större vikt, att meddela föreläggande om förbud mot fortsatt marknadsföring, förbud av otjänliga produkter och informationsförelägganden. Dessa förbud får förutom till näringsidkaren även lämnas till anställd hos näringsidkaren eller till annan person som väsentligen bidragit till marknadsföringen.

Ett föreläggande ska förenas med vite.
För att ett föreläggande ska bli gällande måste den som utövat marknadsföringen godkänna föreläggandet inom en viss tid. Godkännande efter den utsatta tiden gäller inte. Om föreläggandet godkänns gäller det som en lagkraftvunnen dom. Om näringsidkaren inte godkänner föreläggandet går målet vidare till tingsrätten.

Här ges alltså näringsidkaren ett alternativ. Antingen att godkänna föreläggandet - erkänna felet - ta konsekvenserna och snabbt få "saken ur världen", eller besluta sig för att gå vidare med prövning av målet i Stockholms tingsrätt. Detta gör att det finns möjlighet att snabbare ingripa vid överträdelser och utföra påföljden.

Skadestånd
Skadeståndssanktionen får ökad betydelse genom att både konsumeter och näringsidkare - oavsett om näringsidkaren är konkurrent till den felande näringsidkaren eller ej - är skadeståndsberättigade. Den som har överträtt ett förbud eller åläggande mot otillbörlig marknadsföring blir alltså skyldig att ersätta den skada som uppkommit.

Rätten till skadestånd faller bort om den skadelidande inte väcker åtal inom fem år från det att skadan uppkom.

Marknadsstörningsavgift
Marknadsstörningsavgiften är knuten till förbudskatalogen och utgör en direkt motsvarighet till konkurrenslagens bestämmelser om konkurrenskadeavgift. Marknadsstörningsavgiften skall fastställas till lägst 5 000 kr och högst till 5 000 000 kr. Avgiften får dock inte överstiga 10% av näringsidkarens omsättning föregående räkenskapsår.

Det här innebär att gränsdragningen mellan vilka förfaranden som kan anses falla under specialbestämmelserna i den s.k. katalogen och vilka som anses falla under andra otillbörliga marknadsföringsåtgärder enligt generalklausulen, b la god marknadsföringssed, kommer att bli av mycket stor vikt.

Marknadsstörningsavgiften kan bara dömas ut om stämningsansökan har delgetts den som anspråket riktar sig mot inom fem år. Om domen ej kunnat verkställas inom fem år, från det att den vann laga kraft, faller marknadsstörningsavgiften bort.

Bestämmelserna i förbudskatalogen kan förutom mot näringsidkaren, även kan riktas mot person som medverkat till den aktuella överträdelsen.

Utplånande av vilseledande framställningar
Vid överträdelse av ett vitesförbud eller ett förbud i den sk. förbudskatalogen, kan Stockholms tingsrätt förorda att vilseledande framställningar på varor mm. ska utplånas eller ändras så att de inte längre är vilseledande. Om begärd ändring inte kan uppnås får domstolen förordna att egendomen ska förstöras.

Förhållande mellan olika sanktionsformer
Om en näringsidkare överträder ett förbud eller låter bli att följa ett åläggande som har meddelats vid vite, får han inte dessutom åläggas att betala marknadsstörningsavgift.
Detta är den enda bestämmelsen som finns som utesluter en viss sanktion på grund av en annan. I övrigt ska inte någon sanktionsform ha företräde framför en annan.

Huvudsakliga processuella förändringar:
  fler än KO får väcka talan.
  KO har större makt, får meddela föreläggande om förbud i vissa fall.
  man kan snabbare ingripa vid överträdelser.
  Stockholms tingsrätt är första instans.
  överklagande sker i Marknadsdomstolen, som är andra och sista instans.

Det blir lättare för näringsidkare att väcka åtal
Näringsidkare och organisationer får tillsammans med konsumentombudsmannen (KO) en primär talerätt som jämställs med den som KO har idag.

Detta innebär att konsumenter inte längre först behöver vända sig till KO innan de kan väcka åtal och gå till domstol, utan har rätt att göra det direkt. Detta gäller dock inte vid utfärdande av marknadsstörningsavgift.

Tvåinstanssystem
Ett tvåinstanssystem har införts. Talan väcks vid Stockholms tingsrätt som är första instans, med undantag för skadeståndsmål. Tingsrättens dom kan sedan överklagas hos Marknadsdomstolen som är andra och sista instans för mål enligt Marknadsföringslagen. Utdömande av vite överklagas däremot hos Hovrätten.

Interimistiska förbud och ålägganden
Interimistiska förbud och ålägganden har givits en mer framträdande position i lagen.

Preciserad regel om rättskraft
Denna regel hindrar att nytt åtalande avseende förbud eller åläggande väcks mot samma person. Den säger också att inte bara käranden i ett mål, utan att även alla andra som hade kunnat föra talan i målet ska kunna dömas.

Avtalslagen »
Köplagen »
Marknadsföringslagen »
upp ^

 



AKTUELLT



Nu arbetar vi med Sveriges största bilportal!


Just nu har vi superbra erbjudandenAutomobilen.se !

Hör av dig så berättar vi mer om Sveriges största portal för bilintresserade.

Tel 0522-66 11 30 eller info@cleopatra.se


Just NU behöver vi duktiga telefonförsäljare!

Arbetar du idag som framgångsrik telefonsäljare och känner att du vill gå vidare till ett företag med riktigt bra produkter, stora möjligheter att känna riktigt bra och ett riktigt skönt gäng med arbetskompisar.
Passar du in på ovanstående beskrivning??

Skicka då en intresseanmälan till Mikael Seander som har hand om rekryteringarna här hos oss.

micke@cleopatra.se

CLEOPATRA AB © 2011.............